Nog är det tydligt att det inte är folkets väl som toppar EU:s agenda. Var
ECBs räntehöjning till för de skuldtyngda länderna? Knappast. Minskar det
arbetslösheten i Spanien, 20%, eller bland unga portugisiska akademiker,
30%? Knappast.
Man frågar sig med rätta vad effekten blir av räntehöjningar i kombination
med EUs f ö löntagarfientliga politik, ivrigt påhejad av konservativa
budgetneddragningar i ”lydstaterna”.

Välstånd och budgetbalans har aldrig uppnåtts genom besparingar. Det krävs
tillväxt och tillväxt blir det inte med EU/IMF:s spartvång på olika länder (tillväxt är inte nödvändigtvis miljöförstörande skövling).
Varenda euro kommer medborgarna – i första hand lönearbetarna – få
betala med skyhöga räntor till ECB och IMF och diktat om ytterligare
nedskärningar - social nedrustning är ett korrektare uttryck.

Efter andra världskriget förkastades många förlegade ekonomiska dogmer.
Arkitekt var till största delen Keynes. Jag tror han skulle vända sig i sin
grav om han såg hur EU och IMF slår folket och de folkvalda, som avsagt sig
makten till EU eländet, i bojor för att rädda ansvarslösa banker.
Vad vi behöver göra idag är att ta strid mot tanklösa nedskärningar och
följa den tidigare finansministern Dennis Healeys (Labour) kloka råd ”Om du
är nere i ett hål, sluta att gräva”.