I 1848 års manifest talades det om att ett spöke gick runt Europa. Det kan vara hur det vill med det, säker är dock att idag drar någonting mycket värre runt inte bara i Europa utan i hela världen.

Det är budgetunderskott och statsskulder som sätter skräck i framförallt den s k västvärlden. Stora besparingspaket duggar tätt, orättvisa nedskärningarna som slår hårdast mot de svagaste.

Går det att spara sig till välstånd? Blir det bättre efter "budgetsaneringarna" (vilket lögnaktigt uttryck). De som agerar för dessa "lösningar" har helt andra intressen och värderingar än allmänt välstånd.

J M Keynes förespråkade en aktiv konjunkturpolitik där staten spenderar i dåliga tider och spara i goda. Klokt tänkt, men idag skrämmer finansmarknaderna "skiten ur regeringarna" vilket leder till stollerier istället för klokhet. Om underskottsländer inte sanerar sina skulder ”riskerar man fientliga reaktioner från finansmarknaderna” basunerar OECD:s ekonomer ut. Vad betyder det i realiteten? Jo att de banker som spekulerat i vansinneslån och som hjälpts undan konkurs av regeringarna, nu anses kompetenta nog att sätta sig till doms över och mästra samma politiker.

Hur klok är då inte Polly Toynbee i The Guardian som genomskådar bluffen och skriver att brittiska premiärministern David Cameron och hans vice Nick Clegg, som lagt fram ett gigantiskt "sparpaket", kan liknas vid gångna tiders läkare som trodde att patienten blev frisk genom åderlåtning.

”Är det regeringarna eller finansmarknaderna som styr?” undrar ekonomiprofessorn Robert Skidelsky i Financial Times. Konkretiserat blir frågorna om det är mäklare och bankerna som i praktiken avgöras hur höga barnbidragen ska vara och hur mycket en pensionär kan klara sig på i månaden.

En sak är säker, kan inte finansmarknadernas makt brytas hotas demokratin, nu som alltid.