Är nog inte bara jag som under ett antal år tvivlat på "Nobels Fredspris". Inte för tanken, absolut inte. Inte för att det finns.Och absolut inte för priset. Men.....för mottagarna.

B Obama  - denna mördardräng fick priset (vilken fredsvän blir inte fundersam).

Skall en sådan hycklare få några ord till heders är det möjligen att han själv blev förvånad över tilldelningen. I bästa fall tyder det på någon form av självinsikt (men det finns skäl att tvivla).

Dock, elände kan uppenbarligen inte bli värre;

Liu Xiaobos fick priset 2010. Låt oss konstatera följande;

Han anser att Kinas olycka är att de inte koloniasiserats i minst 300 år av västlig stormakt, att USA:s vedervärdiga angreppskrig i Korea och Vietnam stärkt deras "trovärdighet" (vilken begåvad kille.....kan han dansa cha cha?)  Vidare, och nu jävlar häpnar man, det var rätt av USA att starta ett angrepskrig mot Irak (Kerrys motstånd var "spridande av förtal") och dessutom ger han uttalat stöd för USA:s angreppskrig mot Afghanistan. (För faan ge priset till Hitler (postumt), Tatcher, Franco, Stalin, ja till och med Bildt borde vara aktuell (mannen som verkar klara sig undan i alla lägen), alla verkar de vara likvärdiga kandidater).