Bara för att den är så bra!

Sällan, kanske aldrig, har en rubrik varit mer korrekt!

Låginkomsttagare lever på ett mer hållbart sätt med liten klimatpåverkan, enligt forskaren Karin Bradley.
Fotograf: Karin Råghall
"De rikas livsstil är problemet" 7 FRÅGOR | 2009-06-03 Sju frågor till Karin Bradley, miljöforskare på KTH, som menar att medelklassen styr synen på miljövänlighet. 1) Vem är miljövänlig?
– Det som de flesta anser vara miljövänligt är att sopsortera, handla ekologiskt, byta till miljövänlig bil och vistas i naturen. De här sakerna görs ofta av svensk medelklass. Men det är inte nödvändigtvis mest miljövänligt. De som påverkar klimatet minst är människor med låg inkomst – trots det känner de sig ofta ”dåliga på miljö”.

2) På vilket sätt fanns de här mönstren hos människor du intervjuade i Tensta och Spånga?
– I Spånga bor mest etniska svenskar i medelklassen. De betedde sig på det sätt som anses vara miljövänligt. I Tensta är de flesta låginkomsttagare och över 80 procent har annan etnisk bakgrund än svensk. Där kände sig folk inte som några miljöhjältar. Detta trots att de bor mindre, reser sällan, konsumerar mindre och äter mindre kött än de med högre inkomst.

3) Så miljöhjälten är egentligen en låginkomsttagare?
– De jag har intervjuat lever mer miljövänligt för att de inte har så mycket pengar. Vad jag tycker är tragiskt är den bild Tenstabor har av sig själva. De känner inte att de är bra medborgare, de skäms över att bo i ett skräpigt område. Man blandar ihop rent, snyggt och grönt – så som det ser ut i Spånga – med god miljö.

4) Varför är du kritisk mot projekt där man lär ut sopsortering till folk i förorten?
– Man borde snarare sikta in sig på de rikas livsstil. Problemet i Sverige är att vi lever i överflöd och konsumerar för mycket.

5) Vad händer när symbolfrågor som ekologisk mjölk och sopsortering är i fokus?
– De stora klimatbovarna hamnar i skymundan: hur man bor, hur mycket man reser och konsumerar. Det är absurt att man fokuserar mer på sopsortering än på konsumtion.

6) Du menar att det här blir problematiskt också på lång sikt – hur?
– Det som lyfts upp är en energislösande livsstil som gör att mer miljöresurser går åt, vilket innebär ett problem för framtida generationer.

7) Om man nu ska fokusera mindre på att köpa sig ur miljökrisen, vad ska man göra?
– Framför allt engagera sig mer i samhällsfrågor och försöka påverka politiskt. Nu finns det en inställning att man har gjort sitt när man handlat ekologiskt eller köpt en utsläppsrätt. Det räcker inte med symbolfrågor.