Bombliberaler, till vilka man får räkna Nyamko Sabuni, vill att Säpo skall kartlägga "våldsbejakande radikal extrimism i Sverige". Det skapar problem. Inte minst skapar beslutet problem.

Den rapport som ligger till grund för Sabunis beslut, Försvarshögskolans och Magnus Ranstorps och Josefine Dos Santos ihjälsågade, "Hot mot demokrati och värdegrund - en lägesbild" som är totalt utdömd (rapporten består av 30 andrahandskällor, källmaterialet är förstört o s v.). Säpochefen menar att rapportörerna har "överdrivit situationen" och till skillnad från ministern såg han inget "hot mot demokratin" i form av islamistisk extremism. Bara enskilda individer vars potentiella extremism säkerhetspolisen redan känner till.

Trots det låter Nyamko Sabuni samma rapport ligga till grund för en storsatsning på att kartlägga just detta "hot".

Vad säger man? Problemen handlar i ministerns ögon inte om diskriminering, fattigdom, rasism, arbetslöshet, dåliga bostäder eller litet politiskt inflytande bland invånarna - de handlar om islam, och muslimer. Verkar som ministern gått från att vara enögd till att bli blind! 

Att samma idéproblem saknar alla former av vetenskaplig förankring spelar mindre roll. Kritik av det slaget avfärdas - om den alls bemöts - enkelt med att man vet att "det är så".

Dock, "extremister" finns såväl i betongförorter som i det småländska bibelbältet. Men att det, med skyhög arbetslöshet och strukturell diskriminering av såväl kvinnor som människor med rötter i andra länder, skulle vara det största politiska problemet för ett jämställdhets- och integrationsdepartement är befängt.

Är det inte så att det handlar om folkpartistiskt röstfiske i de mörkare delarna av vattnet.